Ibland blir det sådär lugnt och skönt hemma. När barnen är hemma hos någon kompis, eller är ute och leker. Då njuter jag lite i hemlighet (för såklart jag vill vara med mina barn varje vaken sekund... eller?)
Jag smyger runt och trycker i mig lite godsaker när de inte är i närheten och kan höra det förrädiska prasslandet. Ler lite drömskt när jag klunkar i mig lite cola som jag så slugt hällt upp i min kaffekopp. Allt för att dölja mina skamliga hemligheter.
På kvällarna gör jag samma sak. Det är löjligt hur mycket jag gömmer. På riktigt nu, jag bäddar upp bäddsoffan, lägger mig och evntuella chipspåsar, godispåsar eller chokladkakor under täcket. Ställer en mugg med cola på bordet och blåser försynt innan jag dricker ifall ett par små små ögon skulle se mig och ana oråd. Om de vaknar och ropar på mig så försöker jag gömma min andedräkt så gott det går men det funkar nästan aldrig. "Vad har du ätit? Det luktar chips/choklad/lakrits" (Damn it, they are on to me) Vad gör jag? Det är olika. Ibland är jag typ ärlig. Säger att jag åt EN chips men att det nu är slut. Ibland försöker jag tuta i dem att de bara är trötta och drömmer.. (Och bästa mamma-priset går till......) Ibland säger jag att jag tagit en halstablett för att jag har ont i halsen.
Jo, jag inser att jag har ett litet beroende här. Det pockar liksom på mig på kvällarna. Det förbjudna. Det himmelskt goda. För aldrig smakar dessa socker/fett bomber så gott som när barnen lagt sig och jag får leka lite James Bond där minsta lilla ljud är min fiende. Vafan jag är en trebarnsmamma vars ända spänning i ivet är att se mina barn hälla upp yoghurt själva. Kommer de klara det denna gång utan att spilla.. Nope inte den här gången heller..
Cut me some slack liksom.
Vissa dagar måste jag erkänna att jag inte kan gömma mig. James Bond-leken tas över av "snälla mamma-leken" där barnen får smaka på diverse godsaker. På. En. Onsdag!!
Hemligheter är roligt men ack så utmattande ibland..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar