Att leva i nuet

Det sägs ju att man ska leva i nuet. Som Pumba så fint föreslår: "lämna det bakomflutna före dig". Och man ska inte tänka för mycket på framtiden heller, ni vet, drömma alldeles för stort t ex. Ta en dag i taget.

Jo, men visst. Fast hur gör man då? Jag är inget stort fan av att älta det förflutna, för oftast är det ju inte de trevliga minnena man ältar, utan snarare något man ångrar. De fina minnena får man gå tillbaka till emellanåt tycker jag, fast det är nog lätt att fastna där också. Tänka att så där vill jag ha det igen, men det är inte lätt att återskapa något som redan har hänt. Så att man får exakt samma känsla.

Jag sitter ofta och tänker på hur mycket jag ångrar vissa saker. Sen kommer jag på mig själv och tänker att det går ju inte att ändra på nu ändå! Släpp det liksom. Det enda man kan göra där är att blicka framåt och bestämma sig för att inte hamna där igen. 

Alltså, säg att jag blir riktigt riktigt arg och det enda jag känner för stunden, är att kasta iväg några glas i väggen, för att det känns såå skönt. Ljudet av krossande glas är som balsam för själen när man är ursinnig, i ca en halv sekund. Vad händer sen? Jo man ångrar sig. Sen måste man plocka upp skiten efter sig. Då kanske man ska tillåta sig att tänka till någon sekund innan. Fråga sig själv om det är värt det. Nej, det är inte lätt att vara rationell i en sån situation, men tro mig, man lär sig. För bara några år sedan var jag bra mycket mer destruktiv än idag. Men efter all glas splitter jag varit tvungen att plocka upp, efter all heshet jag varit tvungen att genomlida pga höga utbrott genom mitt 35-åriga liv så har jag till slut lärt mig att det inte är värt det.

Äntligen! Tänker förmodligen alla personer som kände mig som ung. :D "Man kan inte lära en gammal hund att sitta"... Kanske inte, jag har aldrig testat, men jag är fortfarande formbar. Jag lär mig varje dag. Att hantera situationer på ett annat sätt än förra gången. 

Sen är jag långt ifrån perfekt, om någon skulle tro att jag trodde det. Jag gör fortfarande misstag, oftare än jag vill erkänna. Jag får fortfarande mina utbrott, men de är inte längre lika vildsinta och destruktiva. Man måste ju växa upp nån gång så att säga.. hehe..

Idag drar jag, J.F och alla kids till Liseberg och gör några misstag. Typ spela för mycket på hjulen, åka karuseller tills vi mår illa och lägger alldeles för mycket pengar på mat som inte kommer bli uppäten!